Den svenska odlingen av oljelin återupptogs 1986 av Hushållningssällskapet i Örebro län efter att ha legat nere i flera decennier. Följande anvisningar bygger på aktuella erfarenheter från odling främst i Örebro län men även i övriga Sverige samt från England och Kanada.

ODLINGSOMRÅDE

Nordgränsen för oljelin beräknas vara Mälar-Hjälmardalen men även i södra Dalarna förekommer odling. Oljelin har ett stort värmebehov för att nå full utveckling. Vid sådd exempelvis de första dagarna i maj bör linet normalt vara moget i september (120 - 150 dagar mellan sådd och skörd beroende på sort och årsmån).

MARKVAL

Lin kan odlas på de flesta jordar men trivs bäst på luckra fastmarksjordar. Mullrika lättleror och mellanleror med inslag av mo och sand är lämpliga. Som tumregel gäller att oljelin kan odlas på samma jordar som lämpar sig för vår-korn. Markens pH bör vara över 6,0.

VÄXTFÖLJD

Oljelin är en bra omväxlingsgröda till stråsäd. Grödan bör dock inte återkomma oftare än vart 6-8 år med tanke på växtföljdssjukdomar. De flesta svampsjukdomar som angriper lin lever vidare på smittade växtrester och i jorden. Det är framförallt Alternaria, (svartfläcksjuka), Botrytis (gråmögel) och Fusarium, som via smittat utsäde uppförökas och sedan blir stationära i fältet. Avståndet till övriga oljeväxt- och ärtgrödor bör vara lika stort eftersom bomullsmögelsvampen också har lin som värdväxt. Linet drabbas inte av klumprotsjuka.

SORTVAL

De moderna oljelinsorterna har förädlats med sikte på hög avkastning av frö med hög oljehalt. Förädlingen har också inriktats på att skapa sorter som mognar tidigare och som är lätta att skörda med skördetröska. I följande tabell redovisas fröavkastning i sortprovningarna 1991 - 1995. Relativ fröskörd för oljelinsorter, mätare Antares, Götaland och Svealand 1995-97. (antal försök).

  

Sort

1997 1995-1997 

Antares

100 (5)

100 (12)

Flanders

105 (5) 106 (12)

Norlin

98 (5) 98 (12)

Helmi

81 (5) 85 (12)

Barbara

106 (5) 106 (12)

Gold Merchant

99 (5) 105 (12)

Pronto

79 (5) 83 (5)

Jupiter

95 (5) 95 (5)

Mikael

82 (5) 82 (5)

Zoltan

78 (5) 78 (5)

Bor 18

74 (5) 74 (5)

Fco 6

96 (5) 96 (5)

Sw a 9101

82 (5) 82 (5)

    Antares Antares är den mest odlade sorten både i Sverige och England. Det är en gammal sort som har sitt ursprung i Frankrike. Den uppskattas för sin tidighet, c:a 7 dagar tidigare än Flanders och anses vara den mest lättskördade sorten med relativt god odlingssäkerhet.Den har en själkmognad. Avkastningen är ofta lägre än Flanders, i genomsnitt ca 20 % lägre än för Norlin och Flanders. Sorten drabbas lätt av svampsjukdomar som Alternaria och Fusarium.

Barbara
En ungersk sort som påminner mycket om Antares. Den mognar något senare men ger betydligt högre skörd.

ED 30
Sorten kommer från Kanada men har sitt ursprung i Australien. Den har extremt låg halt av linolensyra, ca 2 % mot normala 60 %. Därför kan oljan med fördel användas som matolja. I Kanada har denna odling tagit fart. Den introducerades för 2 år sedan och 1995 odlades 200 000 ha! För att göra det möjligt att skilja låglinolensyrasorter från de vanliga har man lyckats förädla fram gulfröighet. Det gäller dock inte ED 30, som är brun.

Flanders
Flanders är också en kanadensisk sort med hög skörd i nivå med Norlin. Dess främsta fördel är hög oljehalt med hög andel linolensyra (Omega-3) som gör att linoljan torkar snabbare. Är något tidigare än Norlin och McGregor.

Gold Merchant
En helt ny kanadensisk sort som kommit via England. Den betecknas som mediotidig och ger hög skörd, jämförbar med Norlin. Sorten har ett mycket styvt strå och mycket hög oljehalt, 44 - 46 %, dock med låg linolensyraandel.  I övrigt liknar den Flanders

Helmi
Helmi är en finsk tidig sort 1-2 veckor tidigare än Antares som odlas en del i Sverige och Finland. Förädlaren uppger att den mognar på 106 dagar och det stämmer nog vad gäller fröet. Avkastningen är som för Antares. Helmi är mycket stråsvag och kommer därför inte att bli någon stor sort men kan vara lämplig för KRAV-odling.

Pronto
Den mest tidigt mognade sorten som har förekommit i försöken är Pronto som under 1997 har mognat en vecka tidigare än Antares och Helmi.

Linora
Linora är kanadensisk och marknadsförd 1991 och är en korsning mellan Norman och Linott. Sorten är ganska sen, ungefär som Norlin. Den har hög oljehalt och bra oljekvalitet.

Norlin
En kanadensisk korsning mellan Raja och Linott lanserad 1982. Sorten ger hög skörd, ca 20 % bättre än Antares, och är relativt resistent mot de vanliga svampsjukdomarna. När fröet är moget är strået nästan alltid helt grönt och därför anses den sena år som svårtröskad. Rekommenderas till bra odlingslägen. De sorter som är mest aktuell för odling 1998 Det är  den franska sorten Antares och den kanadensiska sorten Flanders. Det är god tillgång på certifierat utsäde av Antares och Flanders.  Flanders rekommenderas för odling i bra lägen främst i Götalands slättbygder. Av Gold Merchant finns det svenskproduserat utsäde dock med begränsad tillgång. En annan sort som   fortfarande odlas mucket i sydvästra Sverige är McGregor med hög fröskörd. Några viktiga sortegenskaper framgår i stora drag nedan.

  

 

Antares 

Flanders 

Norlin 

Gold Merchant 

Helmi 

Planthöjd

medel medel medel/hög medel medel

Frömognad

tidig medelsen medelsen medelsen m tidig

Fröskörd

medel hög hög hög medel/låg

Stjälkstyrka

hög hög medel hög svag/medel

Tusenkornvikt g 

8-10 7-9 7-9 7-9 7-9

     

VÄXTSKYDD

Svampsjukdomar

Under åren 1986-90 uppmärksammades inga allvarliga angrepp av svampsjukdomar i linet. Däremot var 1990 års skörd infekterad av flera olika svampar, Alternaria linicola, Botrytis (gråmögel) och Fusariumarter. Under slutet av 1940-talet när stora arealer odlades förekom en rad olika sjukdomar och erfarna odlare kan berätta om "lintrötthet". Flertalet av linsjukdomarna är bundna vid växtrester eller i jorden och därför rekommenderas fem års odlingsuppehåll.

I England rekommenderas sju års odlingsuppehåll om angrepp av en speciell Fusariumart (Fusarium oxysporum) konstaterats. Plantor infekterade av Fusarium oxysporum vissnar, och denna vissnesjuka har tillsammans med linrost begränsat avkastningen. Omfattande arbete med resistensförädling har gjorts i Kanada. Odlade sorter av Kanadensiskt ursprung, Norlin, Flanders och McGregor har resistens mot Fusarium och linrost!

1991 inleddes en undersökning vid Hushållningssällskapet i samarbete med Frökontrollen och SLU, i syfte att undersöka förekomsten av utsädesburna svampsjukdomar.
Olika betningsmedel provades. I undersökta partier var Alternaria linicola den dominerande svampen och Fusarium förekom i viss omfattning. Andelen friska plantor ökade med 30 % vid betning med Prelude 20 LF. De utvalda partierna såddes också i krukor samt i fält och plantantalet minskade med 50 % när infektionen var kraftig. En utförlig rapport kan beställas från Hushållningssällskapet. (Bodil Paulsson, 1992, Undersökning av utsädesburna svampsjukdomar på oljelin samt effekter av några betningsmedel).

Odlingssäsongen 1991 innebar stora skördebortfall delvis genom reducerade plantan-tal, delvis genom att Alternaria-svampen fick en kraftig spridning på bladverket i juli månad med brådmognad som följd. Utförda försök i länet med olika fungicider visar att skördeförlusterna orsakade av enbart bladangrepp uppgick till 33 % vilket motsvarade 500 kg/ha. Resultaten visar således på ett klart bekämpningsbehov. Sprutning är dock ingen förstahandsåtgärd utan smittan måste minimeras genom betning. Om frökontrollanstaltens sundhetsanalyser visar att svampsmittan är högst 5 % kan sådd ske med obetat frö. Om smittan är högre än 5% skall utsädet betas. Lämpligt betningsmedel är Prelude, 0,2 liter per 100 kg. Använd därför endast betat utsäde!

SÅTID

Oljelin kan sås tidigt. Frostkänsligheten bedöms jämförbar med kornets. Försenad sådd försenar ofta också mognaden och skördetidpunkten. En snabb och god etablering kräver dock jordtemperaturer kring 8 grader Celsius.

JORDBEARBETNING

Oljelin ställer samma krav som våroljeväxter för god etablering. Sträva alltså efter en finbrukad, jämn såbädd där jordens fuktighet bibehålles i så hög grad som möjligt. Höstharvning efter plöjning, eller sladdning på våren rekommenderas på lerjordar. Var noga med att inte köra i alltför fuktig jord. Packning nedsätter de späda plantornas skjutkraft och leder till ojämn uppkomst. För att åstadkomma en fast såbädd och sådjup 1-2 cm, vältas före och eventuellt även omedelbart efter sådd. Skorpbildande jordar kräver dock viss försiktighet. Här är hög beredskap för skorpbrytning dessutom angelägen.

UTSÄDESMÄNGD

Försök i Sverige, England och Danmark har visat att bäst resultat nås vid sådd av 650-800 grobara frön/m². Försök i länet tyder på att antalet etablerade plantor/m² bör vara 500-600. Det betyder att utsädesmängden skall anpassas efter groningsförutsättningarna. Exempelvis bör utsädesmängden på en fuktighetshållande jord inte vara högre än 600 grobara/m² medan 800 grobara/m² kan vara motiverat på en styvare lerjord. För sorten Flanders  tycks ett något lägre plantantal än för övriga vara att föredra.

Grobarhet och tusen-kornvikt är avgörande för utsädesmängden uttryckt i kg/ha. Såväl inköpt som eget utsäde skall därför vara kontrollerat. Använd följande formel:

Önskat antal grobara frön x tusenkornvikt (g) / Grobarhet(%) Kontrollerade välrensade utsädespartier av fjolårsskörd har i allmänhet normal   tusenkorn-vikt och bra grobarhet (85-90%). Lämpliga utsädesmängder kan här vara 55 kg/ha för  Flanders, respektive 65 kg/ha för Antares.  Se Diagramdiagramm.JPG (10944 bytes)

GÖDSLING

Fosfor är viktigt för frösättningen och kalium stärker stjälken och motverkar liggbildning. Fosfor- och kaliumgödsling anpassas till markens näringstillstånd, enligt följande: Fosforgiva kg/ha P P-AL-klass

  

II 

III 

IV 

35

25 20 15 0

      Kaliumgiva kg/ha K K-AL-klass

  

II 

III 

IV 

65

45 25 5 0

   

Kvävegödslingen bör vara måttlig, för att undvika ligglin och försenad mognad. Kvävegödslingsförsök i T län har pekat mot en förhållandevis låg optimal kvävegiva i storleksordningen 50 kg N/ha Tidigare har rekommenderad giva varit 60-70 kg N/ha eller 20-30 kg N/ha lägre än vad som normalt användes till korn och havre på fältet. Högre givor i försök har inte visat tydlig lönsamhet. Enligt tyska undersökningar är tillgången på svavel mera begränsade än kväve för hög linfröproduktion. Om raps har reagerat för svavelbrist är det säkert befogat med svavelgödsling även i oljelinet.

Stallgödselgiva under vårvintern eller våren är inte lämpligt till lin. Stallgödseln kan medföra en mycket utdragen mognad och ökad risk för omblomning.
Vid en fröskörd på 1500 kg frö bortförs 56 kg N, 8,5 kg P, och 12 kg K.
diag-fro.JPG (19520 bytes) Oljelin , medeltal 6 försök i D_, E och T-län 1995 - 97. Sortvisa och sammantagna fröskördar. Poly (samtliga) = sortmedeltal anpassat till tredjegradsekvation.

OGRÄSBEKÄMPNING

Oljelin har svag konkurrenskraft mot ogräs. Bekämpning är därför i regel en mycket lönsam åtgärd. Fält bemängda med rotogräs bör ej komma i fråga för odling. I synnerhet kvickrot uppförökas kraftigt och kan ta överhanden.

Både örtogräs och gräsogräs kan bekämpas kemiskt. Örtogräs bekämpas med Glean 10-15 g/ha + Lissapol Bio 0,1 dl i 200 l/ha vatten när linet är 5-8 cm. Vid högre doser i samband med kraftig tillväxt har stråförkortning konstaterats. Mot flyghavre och kvickrot kan Expan Plus och Focus Ultra användas.

Expand Plus 0,75 l/ha + Kvicker 2 l/ha har god effekt mot flyg-havre. Samma preparat kan användas mot kvickrot, men förutsätter god markfuktighet och ogräset i till-växt för att ge tillfredsställande effekt. Behandla vid behov med Expand Plus 1 l/ha + Kvicker 2 l/ha när kvickroten har 2-4 blad och upprepa doseringen när nya skott har 2-3 blad. Bekämpningen är kostsam och dubbelbehandlingen knappast aktuell annat än vid punktinsatser. Mekanisk ogräsreglering genom hackning eller ogräsharvning är möjlig men har i fältförsök givit sämre resultat än kemisk bekämpning.

BLOMNING

Oljelin blommar i juni/juli och har blå blommor. Blomningsperioden är ca 3-5 veckor lång. Blomningen är intensiv på morgonen och förmiddagen. Under eftermiddagen släpper blommorna sina 5 kronblad till marken . Nya blommor slår ut under tidig morgon påföljande dag.

SKÖRD

Mognaden markeras av att frökapseln är brun och att fröna skramlar i kapseln.Då är fröets vattenhalt c:a 30 %. Stjälken är då ofta fortfarande delvis grönfärgad. Skörden underlättas betydligt om man har tålamod att vänta tills stjälken också är mogen. Linet bör vara så yttorrt som möjligt tröska helst i solsken och/eller blåst. I sena lägen kan mognaden påskyndas genom bladdödning med Reglone 2,5 l/ha i 400-500 l/ha vatten med tillsats av Lissapol Bio, 1 dl per 100 l vatten. Detta förutsätter dock skörd efter viss tid, ca 1 vecka. Spillet kan annars bli betydande. Linstjälken kan också börja att röta med efterföljande problem som lindning runt cylinder och axlar av linblånor. Från och med 1995 är det också tillåtet att använda Roundup eller Avans i växande lin. Med dessa preparat dödas gröna växtdelar och stjälken vissnar av något som underlättar skörden. Om det finns  kvickrot i odlingen  får man en mycket bra effekt odlingsåret. Det bör gå 10-14 dagar innan skörden påbörjas. Oljelinet direkttröskas med konventionellt skärbord eller reparbord.

Skördeteknik

Här följer några tips för att minska ev. problem vid skörden:

VARNING:

Under skördetiden inträffar många olyckor för lantbrukaren. 
Risk för att fastna i roterande delar är stor. 
Tänk på att alltid stänga av motorn på tröskan före rensning eller justering.
Det är aldrig så bråttom som man tror.

Haspeln

Jämn inmatning är av största vikt. Försök att anpassa körhastighet och stubbhöjd så att tröskgodset faller in mot skruven med så lite hjälp av haspeln som möjligt. Hög hastighet på haspeln har i många fall fungerat bra.(Tips från Skeppsta Maskin AB . Högre haspelhastighet gör att linhalmen inte får tag i haspeln och kan fastna.) Rör för elledningar i mark eller dräneringsrör kan fästas på haspeln. Det effektivaste är att hänga en spånskiva eller masonit framför stiften på haspeln. Den skall vara ca 2 cm längre än stiften. Den är då slät och fungerar som en äldre typ av haspel (värpel).  (Tips från Skeppsta Maskin AB Ett annat tips är att montera fast fjädertandhaspel-axlarna så de inte roterar. Det vill gärna linda linhalm runt haspelaxlarna där de är lagrade i ramen på haspeln.) Se bild.

 lintrosk-lind3.jpg (18350 bytes)

Inmatningsskruven:

Om linet vill linda är första åtgärden att linda glatt tejp runt skruven, så att alla ojämnheter försvinner. Om inte det hjälper kan man ta bort inmatningsfingrarna. En eller två bör sitta kvar. Om inte ens detta hjälper går det att tillverka "flaps" av plywood, plåt eller kraftigt gummi som sätts mitt på skruven i dess längdriktning. De skall vara så höga att de når ner till botten på skärbordet eller har samma höjd som den övriga delen av skruven. (Tips från Skeppsta Maskin AB. Montera en avskraparplåt som tangerar inmatningsskruvens baksida där inmatningspinnarna är indragna för att hindra linhalmen att följa med runt. Denna plåt monteras fast på lämplig plats ovanför inmatningsskruven på inmatningselevatorn.)

 lintrosk-lind1.jpg (19400 bytes)
Kniven:

Kniven skall vara vass och framför allt ligga väl an mot fingrarna. Det går bra med den tandade kniven.På många äldre tröskor går det ofta att byta slitstål (skärplattor) i fingrarna. Om fingrarna på nyare tröskor har blivit slitna kan man slipa på sidan av fingret så att kanten blir vass. Det brukar hjälpa. (Tips från Skeppsta Maskin AB. Om knivdrivningen har rem, kontrollera remspänningen. Det går ofta tyngre att driva kniven på lintröskning, än vanlig gröda.)

Inmatningselevatorn

Det kan inträffa att linet följer med runt inmatningselevatorn och ej går in i cylindern. Det beror troligen på att slagorna i cylindern är slitna och ej tar tag i linet. På nya tröskor är det inget problem. Problemet gäller fram för allt tröskor med delad elevator när linet är ytfuktigt eller ej moget. Lägre stubbhöjd kan underlätta inmatningen.

På övre axeln på inmatningselevatorn kan det lätt börja linda. Antingen kan man tejpa eller lägga ett kluvet PVC-rör runt axeln. Problemet minskar med hög stubbhöjd och med torrt lin.
Skörden sammanfattades av en linodlare på följande sätt: "Tålamod. Vänta tills linet är helt moget. Ännu mera tålamod".

TORKNING

Fröskörden måste omedelbart torkas ned till en vattenhalt av 7-8% för säker lagring. Redan vid 10-12% kan den lätt ta värme om den får ligga oluftad t ex i en kärra.

Många partier har blivit nedtorkade till så låga vattenhalter som 4-5%. Oljeutvinningen vid pressning blir då mycket låg. Det finns alltså starka skäl att noga kontrollera vattenhalten vid torkning.

Linfrö går bra att torka både i såväl varmlufts- som kalluftstork. Var försiktig med torktemperaturen vid hög vattenhalt, då grobarheten lätt kan påverkas negativt.

Kunder av linfrökaka ställer ofta krav på att produkten får innehålla max 11% vatten och min 15% fett. Lämplig vattenhalt för frövaran är då 8%.  I handeln avräknas linfrö efter 9% vattenhalt


     

UTVECKLINGSSTADIER

1        HJÄRTBLADSSTADIET

2        TILLVÄXTPUNKTEN SYNLIG

3        FÖRSTA ÖRTBLADSPARET UTVECKLAT

4        TREDJE ÖRTBLADSPARET UTVECKLAT
--        Tillväxt av bladspiral börjar

5        STJÄLKEN STRÄCKES

6        KNOPPAR SYNLIGA

7        FÖRSTA BLOMMAN
--        Tidig förgrening

8        FULL BLOM
--        Kapslar börjar bildas
--        Förgreningen fortsätter

9        SEN BLOMNING
--        Huvuddelen av grenar och kapslar bildade

10        GRÖN KAPSEL
--        Vita frön
--        Nedre blad gula

11        BRUN KAPSEL
--        Frön ljust bruna, svällda och elastiska - max torrsubstans.
--        Grenar, stjälk och övre blad gröna/gula.
--        Stjälkens mittre blad delvis vissna och lägre blad skrumpna eller fällda.

12        FRÖ MOGET
--        Frön bruna och skramlar i kapslarna.
--        Grenar och övre blad vissna, men stjälken fort-farande grön/gul.

utvec.jpg (43175 bytes)
utvec2.jpg (51711 bytes)



 Bengt Jonsson Skeppsta Maskin AB Tillverkare av oljepressen TäbyPressen  www.oilpress.com


Skeppsta Maskin AB

Täby Skeppsta S-705 94 ÖREBRO SWEDEN Tel: +46-19 22 80 05 Fax: +46-19 22 80 05 E-mail: sales@oilpress.com email1.gif (1209 bytes) Hälsning från Bengt. Klicka här WEB design by Bengt Jonsson